Bakgrunnsartikkel

Jorunn Eikjok

Fødd og oppvaksen i Njiđgu/Vesterelv i Unjárga/Nesseby, bur i Árbanakjohka i Deatnu/Tana. Har ein son, Irján Nuka, fødd i Kalallit Nunaat, der dei også budde på byrjinga av 80-talet.

Hennar første sameaksjon skjedde i 1973, som lærar på barneskolen i Karasjok, der det gjekk opp for henne at den harde fornorskingstida fortsatt hadde eit hardt tak der. Ho blei forferda over at samiske barn enda hadde all undervising på norsk, som dei forstod relativt lite av. Ho blei sint:
«Jeg hadde ikke samvittighet til å la dette skje. Undervisning i samisk språk var bare noen få timer i uka. Jeg begynte dermed å undervise det meste på samisk, og ble da kalt inn på skolesjefens kontor, hvor rektor også var til stede. Jeg fikk streng beskjed om at det var forbudt å undervise på samisk, og at jeg var en lovbryter. Jeg fikk en advarsel, og kunne bli avsatt. Jeg svarte: Jeg kommer til å fortsette! Alle forstår jo at barna ikke lærer når de ikke får noe særlig ut av undervisningen. De forstår jo ikke norsk.»

Jorunn har jobba som frilans-journalist, lærar, forskar og som rådgjevar i samiske sakar i Finnmark fylkeskommune. Ho var bl.a. med på etableringa av samisk avdeling på Universitetssjukehuset Nord-Noreg i Tromsø, der ho også jobba som leiar. Ho har også jobba ved Sámi Allaskuvla /Samisk Høyskole. Siden 1998 har ho jobba som kulturprodusent i samarbeid med fotograf Ola Røe. Dei har laga dokumentarar frå Sápmi, og frå 2011 har dei produsert “Samiske tidsbilder” som no er utstilte på Kulturhistorisk museum i Oslo.


Riegádan ja bajásšaddan Njiđggus, Unjárgga gielddas. Ássá dal Árbanakjogas Deanus. Sus lea gánda, Irján Nuka, guhte lea Kalallit Nunaatas riegádan, gos soai maid ásaiga moadde jagi 80:t logu álggus.

Su vuosttaš sámeákšuvnna dagai 1973:s, go barggai oahpaheaddjin mánáidskuvllas

Kárášjogas. Čájehuvvui ahte doppe maid lei ain bistime garra dáruiduhttináigi. Son hirpmáhuvai go fuomášii ahte sámi mánát fertejedje ain čohkkát luohkálanjas, gos buot oahpahuvvui dárogillii, ja nu eai oahppan olus maidege. Son suhttái. “Mus ii lean oamedovdu dan

vásihit. Sámegieloahpahus lei dušše moadde diimmu váhkui. Álgen oahpahit measta buot fágaid sámegillii. Gohčohallen skuvlahoavdda kantuvrii, gos lei maid rektor. Ožžon garra dieđu ahte ii leat lohpi oahpahit sámegillii, ahte lean lobihuššamin, ja áitojuvvojin lihcohallat barggus. Vástidin: Boađán joatkit! Buohkat áddejit ahte mánát eai oahpa, go eai oaččo oahpahusa sámegillii. Sii han eai ádde dárogiela.”

Jorunn lea bargan freelance journalistan, oahpaheaddjin, dutkin ja sámi ráđđeaddin Finnmárkku filkkagielddas. Son lei maid fárus ásaheame sámi ossodaga Universitehta buohcceviesus Romssas, gos maid lei jođiheaddjin, ja lea maid bargan Sámi Allaskuvllas. 1998:i rájes lea bargan kulturbuvttadeaddjiin, ja ovttasbargan govejeaddjiin Ola Røe:n. Soai leaba ráhkadan dokumentáraid Sámis, ja 2011:i rájes “Sámi áigegovaid”, mat dál leat bistevaš čájáhusas KHM:s – Kulturhistorjjálaš museas Oslos.